ASKERSBYGÅRDEN |
| Askersbygården är huvudbyggnaden vid Sunne
Hembygdsgård. Det är en gammal släktgård
från Jon Orsan i Askersby, vars manbyggnad inköptes
1945, revs och flyttades till området. Säljare
var Johan Sundqvist i Askersby och köpesumman 2000
kr. Byggnaden är en äldre parstuga i två våningar,
som i Fryksdalen benämns manbyggning. Året
efter 1946 inköptes skogsområdet på Heberget öster
om gamla tingsgården, c:a 4,35 hektar, för
5000 kr.
1952 tillkännagav ordföranden i Fryksdalens Gille, major Svante Pålsson, att Gillet donerat 100 000 kr till hembygdsföreningen för att möjliggöra flyttningen. 1954 påbörjades arbetena och redan 1956 stod byggnaden färdig på sin nuvarande plats. Invigningen förrättades av landshövding Axel Westling midsommar 1957. Byggnadskontrakt ingicks med byggnadsfirman Gustav och Gunnar Nilsson om att flytta gården till sin nuuvarande plats på Heberget. Rådgivande arkitekt var Ludvig Mattsson, Arvika. Restaureringen av de gamla väggmålningarna och gobelängen (gåva av syskonen Söderberg i Bäck) utfördes av konservator Gustav Brask i Molkom. Målningsarbetena utfördes av målerifirman Karl Nilsson i Gettjärn och rådgivare var konstnären Erling Ärlingsson, V:a Ämtervik. Bidrag i form av virke har lämnats föreningen av Gustav Björkman, Sunne och sågverks-ägaren Sven Svensson i Bäck. Gustav Jonsson, Leran har lämnat bidrag genom för-sågning av inköpt virke. Sunne Landskommun och Sunne Köping bidrog med kommunala anslag till flyttningen. Den nuvarande gården är till stor del, som gården före flyttning om man undantager källarvåningen, materialet i murarna och den yttre brädfodringen. Askersbygården hade tidigare torvtak och lägre ”röste”, vilket ändrades vid omläggningen till tegeltak. Verandan är inte den ursprungliga, den nya har lånat stil från västra Värmland. I den nyuppförda erhöll Fryksdalens Gille ett rum på andra våningen. Färvärvet av Askersbygården som hembygdsgård var en räddningsaktion, som möjliggjordes genom en för den tiden storartade gåva av de båda donatorerna syskonen Sven August Nilsson och Maria Nilsson i Ivarsbjörke. Det var i sista stunden som förvärvet skedde, då gården snabbt gick mot förfall. Där den nu står är den en förnämlig representant för den gamla bondekulturen hos Fryksdalens bönder. |
