|
Kvarnen är från Östra Maggebysäter och har
stått vid Trehörningsbäcken, där denna utgör
gräns mellan Maggeby och Gårdsjö hemmans skog, omkring
500 meter nedanför tjärnen Trehörningen. Det var
långt från väg inne i skogen, endast en liten stenig
skogstig ledde dit, och säden som skulle malas måste
man bära till kvarnen.
När kvarnen är byggd är ej känt, men det torde
ha varit i början av 1800-talet. Den användes till omkring
sekelskiftet för skogsställena Kamptjärn, Fallet,
Berget, och Sten m.fl. De sista som använde kvarnen var Erik
Jönsson ”Där Nol”, vid Kamptjärn, Gustaf
Andersson, Fallet, Erik Jansson, Berget och Emil Olsson, Kamptjärn,
sedan bosatt i Gårdsjö.
Johan W. Jansson i Maggeby köpte kvarnen den 7 maj 1930 av
Emil Olsson i Gårdsjö och skänkte den på 1940-talet
till Sunne Hembygdsförening. Den blev uppförd på
sin nuvarande plats hösten 1956.
Tidigare har det funnits många sådana kvarnar här
i Sunne, en fanns vid Gårdsjö, en i Södra Soneby
och vid Sambråtssätter på Tossebergs skog, men
de försvann alla strax efter sekelskiftet. Denna kvarn skall
vara den sista av denna tidiga kvarntyp, som kallas ”skvaltkvarn”.
Namnet kommer av att hjulstocken står lodrätt upp och
ner. I nedre änden är stocken, försedd med skovlar
å vilka vattnet driver denna runt. Från övre änden
av hjulstocken går en järnaxel upp genom den undre till
den övre kvarnstenen och vrider denna runt vid malningen. Även
finns en primitiv anordning att lyfta stenen något vid start
och att reglera till grövre och finare mjöl.
Sädens nedrinning i kvarnen regleras även på ett
primitivt sätt med en träkil. I ena hörnet av kvarnen
var en öppen spis murad av gråsten. Det berättadas,
att gamle Erik Jönsson vid Kamptjärn och även andra,
använde den då de malde sin säd höstkvällar
och nätter. I den öppna spisen brann torveden och spred
ljus och värme i kvarnen. Även det hade sin romantik.
Obygdens folk, långt från färdevägar, sökte
under gången tid, då detta primitiva sätt få
sin säd malen. Härom får denna kvarn ge en liten
påminnelse.
|